Jag hänger inte med i min tid. Jag gick med i facebook för något år sedan och var väl med i ett par veckor. Jag spanade runt lite grand och kom liksom inte på grejen. För några månader sedan så hörde jag så mycket om Facebook att jag tänkte att jag kanske inte har provat tillräckligt länge och att jag kanske skall ge det en chans till. Jag läste och såg ett Dr Phils program om att arbetsgivare nu är ute på Facebook och söker upp folk som har skickat in ansökningar. Jag tänkte okej – iallafall en anledning. Jag har några vänner och gör kanske en quiz ibland och vet att jag är en bitch till 15%. Men, jag är ledsen. Jag fattar inte. Jag förstår att om man bor i ett annat land och vill hålla kontakten med nära och kära. Jag pratade med en kompis som sa att jag förstår att du inte fattar grejen. Facebook är en ”ligga-sida”. Han raggar där och puffar snygga brudar. Som gift och med de flesta i min närhet så förstod han mig fullständigt. Det kanske också är så att många som använder Facebook använder sidan som vi använder våra bloggar. Vi/jag har fullt upp med min blogg och jag vill leva i min halvanonyma värld. Jag vill inte lägga ut några bilder på mig själv eller mina vänner om de inte är halvt dolda.

Jag läste dock nu på Aftonbladet att seniorerna är på framfart och att de unga lämnar Facebook. Då kanske det stämmer det där med ”ligga-sida” ändå?