Ribbing har fått frågan från en person som lånar ut pengar men som inte får tillbaka dem igen. Det var exempel på besök i glasskiosken och eftersom de bekanta vet att personen alltid har kontanter så har de “oturligt” nog bara kort på sig… Utlånaren har börjat skriva upp summorna i en liten kassabok - som bara det ger mig rysningar. Men jag gissar att har man börjat med det så har det gått långt och man är rejält less på alla snåla människor som man har runt omkring sig. Jag kan faktiskt relatera lite i just utlånandet. Jag är väldigt snabb med att låna ut eller betala/bjuda andra människor men har nog fått med mig hemifrån att “låna inte ut mer än du kan bli av med”. Alltså mitt råd - nästa gång personen betalar t ex en glass, så säg.. naturligtvis betalar jag och så betalar du nästa gång.

Det borde väl funka, eller? Är det ett sådant stort problem, som det naturligtvis måste vara annars hade ju personen inte skrivit till fru Etikett. Då är det ju faktiskt bara att säga: Skall du låna igen? -Du är väl snart uppe i en lunch alternativ middag nu, va?!.. Eller så får man helt enkelt säga nej. Hur jobbigt det än är.