Öh, flô dig!
torsdag,mars 13,2008
maisoui
My favourite har väl kanske inte den här gången fått en fråga. Det är nog mer en fundering över varför folk inte flyttar sig när man möts på t ex trottoarer. De funderar över om det är just den yngre generationen, eller om det är allmän slapphet. Nu tänkte jag generalisera så det står härliga till. Jag måste säga att när jag går i stan (Göteborg) så retar jag mig inte alls på det här. Jag upplever det inte alls som om ingen inte vill flytta på sig när jag kommer. Jag gissar att det beror på att när jag är nere i Spanien och jag pratar om Benidorm, där flyttar folk inte på sig. Det gäller unga som gamla, spanjorer som turister. Jag blir tokig eftersom jag är uppläxad som barn att man skall visa hänsyn, flytta på sig, tacka mm. Min mamma tycker t o m att man skall hålla sig till höger när man går inne i Nordstan
. När det gäller den yngre generationen så tycker jag nog att det är lite slappt. Det är många som inte tycker att det är så viktigt att komma i tid och höra av sig vad är det? Jag ringde till en person för att säga att han var välkommen på en anställningsintervju. Han svarade i telefon med ett öööhhh, men blev trevligare i telefonen efter en kort stund. Personen i fråga dök inte ens upp och hörde inte av sig om varför han inte kom… suck… Tidstjuvar!
Entry Filed under: Etikett, Fundering
2 Comments Add your own
Leave a Comment
Some HTML allowed:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <pre> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
Trackback this post | Subscribe to comments via RSS Feed
1.
zeriozt | fredag,mars 14,2008 at 11:31 f m
Hmm.. Lite ofint… Och slappt. Men ibland tror jag att man lider mer av sin slappa attityd själv än folk omkring en. Det kan inte vara roligt att jämt vara ivägen och irritera folk.
2.
Jonas Thungren Lindbärg | fredag,mars 14,2008 at 1:46 e m
Det här med att mötas på trottoarer är ju något av det mest spännande man kan göra i vardagen. Man får de här små härliga ögonblicken av psykstrid på liv och död. Gå på du, de flesta brukar vika undan när man är på väg att krocka
Skrev faktiskt en krönika om det en gång i tiden för den som känner sig hugad att läsa: http://filipstad.ifolkmun.se/2008/02/16/lordagskronikan-av-jonas-thungren-lindbarg-10/